Månadsarkiv: september 2013

Morgongos

20130929-083105.jpg Dagen kan knappast börja bättre än med kak-tv, kaffe och fågelsång.

Publicerat under Familj | Lämna en kommentar

Ett ständigt lärande

Idag har varit en galet bra jobbdag. Det började med att jag fick möjlighet att sammanställa mina anteckningar och från torsdagens och fredagens konferens om ”Hållbar utveckling i förskolan och skolan”. Så nu kan mina kollegor också få ta del av bitar från konferensen.

Det fortsatte med att jag fick en groda målad i ansiktet med hjälp av en pinne. ”Färgen” bestod av sand blandat med vatten. Under tiden lät jag barnen använda kameran och ta bilder på leken med målningen, men de fick även ta fotografier på objekt och situationer som de tyckte skulle fotas.

Mycket spännande att se både vad de tagit bilder på, men också responsen när de fått frågan om de vill fota. Nästan så de verkade lite förvånade (men också väldigt stolta!) över förtroendet. Vi får se hur de tänker kring och motiverar valet av motivet på bilderna senare.

Dagar som den här, vet jag att jag har ett fantastiskt yrke som jag verkligen tycker om.

Publicerat under Jobb | Lämna en kommentar

I all sin prakt

Tack för en ljuvlig, varm, lång, härlig sommar. Tack för alla äventyr, all kärlek, alla goda frukter och bär.

Välkommen är du nu, kyliga, färgrika höst. Fortsätt på det här sättet och jag är din för alltid.

20130916-070101.jpg

Publicerat under Livet | Lämna en kommentar

Känslor från förr

För tio år sedan började jag mitt andra läsår på gymnasiet. Jag bodde ensam, 45 mil hemifrån, och trots alla nya vänner i Vänersborg kunde jag stundtals känna mig väldigt ensam.

Ofta tog jag till skrivande som en tankekanal och de flesta texter har jag faktiskt kvar. Många skulle jag aldrig publicera, alldeles för intima tankar och känslor. Men texten nedan minns jag att jag grät när jag skrev, att det var oerhört känslosamt. Idag är det mest häftigt att läsa tankar och ord från mig själv som 18åring. Så, här är den.

Tillägnad Anna Lindh, skriven den 11 september 2003-09-11

Anna Lindh är död. Hon avled inatt av sina svåra skador efter gårdagens attentat. Knivhuggen i bröst och mage, fördes den kraftigt blödande utrikesministern till Karolinska Sjukhuset i Stockholm. Hur kunde detta hända? Var det meningen att det skulle gå så illa som det gjorde? Eller var det bara ett rått och grovt hot, som råkade sluta i en av Sveriges största tragedier? Nu är det ingen som vet. Frågan är om vi, svenska folket, anhöriga, arbetskamrater och övriga, någonsin kommer att få veta. Idag är Sverige ett tyst land i sorg. Många har ännu inte förstått vad som verkligen har hänt. Inte hunnit ta sig an chocken.

Jag kände henne inte. Har aldrig träffat henne, inte ens sett henne på stan. Trots detta känner jag mig arg och frustrerad. En blandad känsla som egentligen inte borde gå att förklara med ord. Men den finns.

EMU-omröstningen kommer att bli mitt första val. Första gången jag verkligen kommer att få uttrycka min åsikt, och få tala om för samhället vad Jag tycker. Situationen har förändrats. Nu innebär inte valet bara att lägga en röst. Nu lägger man rösten dels för att säga sin åsikt, men även för att hedra Anna Lindh och allting hon stod för. Såsom hennes åsikter om demokrati, men även hennes vilja att förändra och utveckla.

Nu är det försent. Anna Lindh är borta. Hon har lämnat efter sig de viktigaste personerna som funnits i hennes liv, hennes två barn och sin make. Men även många glada och trevliga minnen. Hon har varit omtyckt av många. Respekterad och öppen har Anna själv också respekterat andra som förtjänat det. Hon har öppet kritiserat länder för vissa handlingar de gjort när hon tyckt något varit fel. Kanske var det hennes öppenhet och politiska åsikter som var orsaker som kostade henne livet. Kanske inte.

Anna Lindh, Sveriges utrikesminister, vaknar aldrig mer. Den 11 september 2003, klockan 05.29, förklarades hon död. Med stöd från stor del av svenska folket, anhöriga och arbetskamrater slutade Anna Lindhs politiska karriär i en tragedi. En tragedi vi aldrig glömmer. Stödet räckte inte till. Anna avled.

Gärningsmannen är fortfarande på fri fot. Kanske bara en timma till. Kanske för alltid. Det som har hänt har hänt, även om det aldrig borde ha gjort det. Tyvärr är det inte säkert att man kommer få alltig förklarat, vare sig man får fast i den skyldige eller inte. Men för att hedra Anna, hoppas jag att han åker fast. Inte bara för att Anna ska få upprättelse utan också för att de som behöver ska få ytterligare en chans att få försöka förstå. Inte bara varför men även hur det kunde sluta såhär.

Idag har ingen svaret. Men en sak är säker. Attentatet har skadat en del av den svenska demokratin och Anna Lindh, Sveriges ansikte utåt, har lämnat oss alla i stor sorg.

Tillägnad Anna Lindh.

Vi är många som är med Dig och känner stor sorg och frustration över vad som hänt. Vi känner med din make och dina två söner.

Farväl Anna.

Publicerat under Skrivet | Lämna en kommentar

Orättvisa

Ibland går saker så himla fort, och får tillvaron att tillfälligt bli helt upp och ned.

Igår städade jag och min kollega tillsammans med barnen för att kunna äta mellanmål. Jag snavade ur min toffel, vred till knät och tårarna rann. Tänkte att det skulle gå över, att det var i det exakta nuet det gjorde ont.

En timma senare hade tårarna runnit flera gånger. Jag hade ringt grabbens förskola och sagt att Rikard fick hämta senare. Själv fick jag skjuts till akuten.

Drygt fyra timmar senare var jag, mina kryckor och mitt svullna knä hemma. Diagnosen jag fick var att ledbandet troligen tänjt ut sig i rotationen. Ordinerades värktabletter och rörelse, utan att belasta med exempelvis lyft. Lätt med en 1,5åring hemma och arbete inom förskolan.

Så tillräckligt illa för att veckan ut inte kunna jobba eller ta hand om grabben. Men försöker tänka som min kollega skrev till mig ”Skönt att det inte var värre”. För det kunde det ju absolut ha varit.

Så nu tar vi en ordentlig vilovecka och håller tummarna för att jag förhoppningsvis kan börja jobba snart igen, typ i nästa vecka.

Publicerat under Hälsa, Jobb | Lämna en kommentar

Swedish Greys - ett WordPress-tema från Nordic Themepark.